Hemma.

I'm home! Fan va segt det är att flyga ensam i 8 timmar.. Tiden sniglade sig fram. Flygplan måste vara det mest obekväma någonsin. Gårdagen i New Jersey började med att Sara skjutsade mig till flygplatsen. Kände pressen inför min lilla resa ensam hem. Checkade in. Det gick bra förutom att jag inte fick något seatnumber. Då blir man ju såklart lite orolig, typiskt, men jag hade ju en biljett, jag hade checkat in mitt bagage och betalt för allt så en plats på planet kände jag att jag ju måste ha.

Frågade en tant vid min gate om det men hon sa att hon skulle ropa upp mitt namn senare och fixa det då. Sen kollade jag runt i lite affärer där, köpte mat och åt, läste och vips så var det ombordstigning. Och jag hade fortfarande ingen plats. Så jag gick fram till en annan där, och fick en plats på direkten. Dumma konstiga tant. Fick en mittenplats.. Men det löste sig så fint eftersom jag hamnade mitt emellan ett par som ville sitta bredvid varandra, så jag fick sitta längst ut. Tiden sniglade sig fram som sagt, värre än någonsin. Såg på The proposal och åt, lyssnade på musik och läste lite.

Sen mötte mamma och mormor mig på arlanda, somnade i bilen hem och fortsatte sova när jag kom hem. Från tio till fem ungefär. Nu är det dags för middag! Sen ska jag kolla igenom alla väldigt många bilder från de underbara 17 dagarna i USA.

Det var inge vidare att säga hejdå till Sara på flygplatsen igår men eftersom det inte är allt för lång tid kvar tills hon kommer hem så kändes det okej ändå. Snart är det Oktober♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback