Camilla

Om ni hittar ett ps2 och ett minneskort utanför mitt fönster så ere bara.. mitt.

Jag fick en tid nästa vecka hos doktorn och ett tips att äta Ipren eller både Ipren och Alvedon. Mot nacken alltså. Hoppas att det hjälper. Nu ska jag plocka ur disken, ta ett bad och sen inviga mitt nya spel! :D Sen tror jag att jag ska ge mig ut i det fina vädret. Alternativt åka tillbaka med en sjukt dålig ''laptopkudde'' som jag köpte i Moraberg häromdagen. En skiva med en kudde under att ha datorn på när man sitter med den i knät. Problemet var bara att man fick blodstopp i benen av tygnden från både den och datorn.

Dagen har sett ut som så att jag och Felicia mötte Johanna på stan och åt lunch. Sen gick vi på stan lite i jakt på någonting i utklädninsväg till halloween. Det slutade med att jag och Johanna köpte masker. Jag har redan en mask här hemma (någonstans....) som jag haft två år i rad nu på halloween så vi får se om det blir den (om jag hittar den...) eller någon av de två jag köpte. Sen besökte vi Gamestop också där jag kollade ifall de hade Crash bandicoot men det hade de inte, så jag köpte ett Sonic-spel. Och när jag kom hem beställde jag Crash bandicoot på internet. Så nu har jag snart 3 stycken spel ;) Haha. Blir ett dyrt kalas detta. Eller iallafall mer än jag hade räknat med.. Men kul är det ju! Köpte en kavaj och ett par vantar också. Nu börjar det snart eka på mitt konto, känns som jag dragit kortet hur många gånger som helst det senaste dagarna. Det enda jag gör är att dra mitt kort. Får lugna ner mig lite nu tror jag.

När jag kom hem ifrån sjukhuset förra fredagen så låg det ett paket i hallen. ''Till Camilla''. Väldigt spännande mitt i allt det onda och elände. Anonymt.

Och när jag öppnade blev jag mållös och sen rann tårarna. TACK JOHANNA!! ♥ Du anar inte vad det gjorde för mig i den stunden när allt bara kändes skit.



 

Idag har Sara och hennes familj varit över på fika.
Och nu blir det Beck - Skarpt läge på fyran!

Igår var en bra och mysig kväll med mina fina vänner. Jag, Johanna, Felicia och Alexandra bjöd ut Sara på restaurang för att fira att hon kommit hem ifrån USA. På italienska La Cantina åt vi, och efter god mat så fortsatte vi kvällen hos mig. Tack för igår tjejer ♥

Ikväll har jag varit hos Sara med släkten och firat hennes hemkomst, så att säga. Vi åt morotskaka och såg på bilder. Tråkigt nog slutade kvällen tidigt eftersom pappa ville hem och lägga sig framför tvn. Så nu sitter jag här hemma och vet inte riktigt vad jag ska göra. Se på film?

Hej. Jag sov så länge som till ett idag. Utvilad minst sagt.. Funderade på om det var sol ute eftersom det lyste så ljust genom persiennerna. Kikar ut och utbrister ''Näe du skojar''. Hahaha.. Chock. Även om det pratats om snö så hade man ju inte förväntat sig världens snötäcke. Dock var det 3 grader ute såg jag sen så det är nog redan påväg bort. Snö tycker jag om, men slask är ju det värsta som finns.

Jag gick upp en trappa och möttes av en tom övervåning, har ingen aning om vart folk befinner sig eftersom INGEN svarar när jag ringer. Vart fan har alla tagit vägen? Haha va sjukt, samma ögonblick som jag skrev det där insåg jag att det är fredag och att alla såklart jobbar eller är i skolan. Vilken koll! Det känns verkligen som lördag idag. Men okej, då vet jag vart alla är..

Och nu spillde jag precis ut mitt vattenglas över hela nattduksbordet så nu ska jag torka.

Jenny fyllde 31. Underbar hade lärt sig att krypa och stå mot saker. Storebror var gosig.

Här kommer ett litet livstecken ifrån mig. Operationen gick bra, som de flesta förmodligen redan vet. Eftersom jag ville dokumentera lite så hade jag med mig kameran, den var dessutom en bra distraktion både innan och efter operationen.
  

Jag opererades klockan nio på torsdagen och allt gick som det skulle. När jag vaknade i uppvakningssalen hade jag lite ont, men efter två doser av smärtstillande var smärtan nere på 1 i skala. Enligt mig själv alltså. Kort därefter fick jag komma tillbaka till mitt enkelrum och mamma, som hade varit hemma, kom till mig. Just då mådde jag relativt bra, tänkte att detta är ju ingen match. Men när smärtstillandet som jag hade fått i droppet började släppa så blev det värre och värre.
  

Varken innan, på operationen eller efter var någonting som jag tänkt mig. Vissa saker var enklare och andra svårare eller jobbigare. Bara den saken att jag vaknade upp med två kanyler, en i armvecket och en i handen, och hade kvar den i handen i över 24 timmar. Det trodde jag aldrig att jag skulle klara. Allt efter hade jag inte vart beredd på, till exempel att det värsta efteråt inte var såren utan smärtan av gasen (som de blåste upp min mage med för att kunna se när de jobbade med instrumenten) som fortfarande fanns kvar. Den steg upp i axlarna och när det hände så låg jag bara och kved av smärta. Och så höll det på i attacker hela torsdagen och fredagen. Kunde inte heller ligga ner eftersom såren stramade och gjorde ont, plus att gasen åkte upp i axlarna så fort jag försökte ligga ner. Hela min mage var som en ballong och jättekänslig. Tryckte man på den med ett finger kändes det snarare som att man tryckte med en kniv.
 

Jag hade jättefin höstutsikt från mitt rum förresten.
 

Natten på sjukhuset var jobbig. Blev väckt två för tabletter, vaknade fem av ont och fick tabletter och tog temp, vaknade halv sju av att de skulle sticka mig i fingret och sedan igen kvart i åtta av att det var frukost som serverades.
  

Fredagen var värst, då var allt värst. Fick åka hem på morgonen, och hemma hann jag bli så jävla less på allt hundra gånger om. Less på att inte kunna ta mig upp ur soffan utan att mamma hjälpte mig, på att behöva be henne om hjälp med allt, på att jag mådde skit. På alla jobbiga saker som jag inte hade förväntat mig. Men på lördagen vände det och sen blev det sakta men säkert bättre istället för värre. Så det var ju skönt. Och natten till idag (måndag) kunde jag till och med ligga ner och sova (har halvsuttit alla andra nätter). Jag har dock fått sjukt ont i ryggen av att gå som en kutryggad gammal gubbe och i nacken också. Men hellre det än den där jävla gasen i magen som strålade upp i mina axlar. Det var inte att leka med det. När jag skulle prova att ligga på fredagen så kändes det nästan som att jag skulle få en hjärtattack, den där gasen spred sig över bröstet och axlarna upp i nacken och jag kunde inte andas och jag skakade. Det var ingen trevlig upplevelse. Men nu är den helt borta den förbannade gasen. Man tycker ju att de kunde rensat bort den innan de sydde ihop mig!


Jag har iallafall fyra hål i mig. Titthålsoperation. De läker förhoppningsvis helt snart!

Haha. Imorse tänkte jag att ''jag lär ju vara nervös när jag ska somna kvällen innan operationen''. Och någon timme senare går det upp för mig att den dagen är ju fan idag. Imorgon är det torsdag 14/10. Operationen är ju en lätt, vanlig operation men det är ändå en big deal för mig. Det jag mest oroar mig för när jag tänker på det hela är droppet. Nu sitter jag och väntar på att mamma ska komma hem förresten, så ska vi ner och lämna blodprov. Det känns som jag gör sånt varje dag nu för tiden, men inte blir det lättare för det. Herregud.. Näe fy, när jag tänker på att jag ska till sjukhuset klockan åtta imorgon, få sätta på mig deras sjukt snygga långa skjorta med tillhörande långa strumpor, lägga mig i sängen, på med emblasalva där droppet ska sitta.. vänta vänta på att få en tid för operation, sätta droppet (hjälp), sätta på saker för att kunna hålla koll på hjärtslag osv, få narkossprutan. Haha. När jag tänker på allt det så gör det lite ont i magen faktiskt. Och när jag vaknar då? Hur ska jag kunna slappna av och vila av mig narkosen när jag har dropp i armen? Kommer det göra ont där de skurit? Känns det inuti magen? Kommer jag må illa? Kommer jag få ett enkelrum eller ligga med tre andra?

Haha blä. Men alltså det är ju inte så farligt. Säger vi.

Solen skiner och det är alla möjliga fina höstfärger ute men fyfan vad kallt det är. Jag insåg idag att jag verkligen behöver en höst/vinterjacka.. Som står emot vinden lite. Det jag har är egentligen bara min skinjacka och den är inge snygg stängd tycker jag. Inte den ultimata jackan mot vind då direkt. Så jag kollade på H&m blandannat, men hittade inte ett skit. Men jag hittade däremot Felicia, haha. Hon hade varit i skolan, så vi kollade lite mer tillsammans och jag köpte en tröja. Jag har hittat en jacka på H&m's hemsida, men jag hatar verkligen att köpa saker på internet, varför kan jag inte hitta den i affären så jag kan prova? Värdelöst att köpa fel storlek och betala frakt för något man inte ens ska ha.

Åh va skönt.. Jag pratade precis med en på sjukhuset och det verkar som att operationen blir av ändå. Om jag inte får feber, så får hoppas på att det inte blir så.

Har man ställt in sig mentalt på att man ska göra en sån här sak ett datum så är det INTE roligt när det helt plötsligt kanske inte blir av. Men nu hoppas vi på det bästa. Vill bara få det överstökat.

Nu ska jag ta en dusch och sedan ner på stan i lite ärenden.

Söndag. Steg för steg går jag igenom mina gamla saker och idag var det en låda med dagböcker och lite mer. Verkligen nostalgiskt. Dagböckerna är ju i en klass för sig, hälften är när jag knappt kunde stava och skrev bokstäver så stora att det fick plats tre rader på en sida. Och hälften är om mina lyckliga och olyckliga kärlekar. Hahaha. Det är så sjukt kul att läsa och minnas tillbaka. Jag verkade inte ha något annat att göra än att tänka på kärlek back in the days. Och jag lät så säker. Om man ändå alltid var så naiv.

Hittade också en berättelse som jag, Johanna och Elin började planera någon gång i högstadiet. Vi planerade och planerade in i detalj men kom aldrig till själva skrivandet. Men ingenting slår ju Superfåren som faktiskt blev skriven, en serie om ''superhjältefår'' av mig och Johanna. Det är nog det största jag åstakommit inom skrivandet under min barndom, legendarisk serie ;) Med snygga får. Där lyckades vi bra, Johanna.

De sex karaktärerna i den oskrivna berättelsen, haha.

Lite ny desgin såhär när det blivit höst. Gillade den förra skarp men i slutändan tröttnar man alltid. Nu ska jag fixa lite mat och sedan blir det fredagsmys framför Idol!

Skönt med veckans andra lediga dag, har varit hos doktorn en sväng men annars har jag bara tagit det lungt. Mest fixat med bilder och sett på tv. Lagat mat.. Och ätit pappas hemgjorda kötbullar till middag. Imorgon och resten av veckan blir det jobb.

Idag har jag varit på sjukhuset och haft möte med en narkossköterska, skrivit in mig hos en sjuksköterska och diskuterat det kirurgiska ingreppet med en doktor. Väldigt upplysande men inte så roligt, jag ser inte fram emot den 14e.. Det är så jävla tröttsamt när det känns som att ingen förstår en. Eller skämtar om saken. Jag har iallafall min underbara mamma som gör så gott hon kan och alltid stöttar mig. Fytusan vad jag älskar henne.

Idag är det andra oktober. Jisses vad mycket jobb jag haft i september. Jag har jobbat alla vardagar utom två hela månaden, så mycket har jag inte jobbat på väldigt länge. Och nästa lön blir den största jag fått. Det blir skönt när den kommer. Men fortfarande en månad kvar ungefär. Jag fäller nästan en liten glädjetår när jag tänker på att det är nästa helg, och sedan är det helgen jag opererar mig (eller jag göre på torsdagen) och sedan är det helgen Sara kommer hem. :') Det är så jävla nära. Så jävla underbart. Ett år har gått så sjukt fort. Och äntligen kan man planera med Sara i planerna också. Min fina solstråle ♥ Som är ute på äventyr runt om i USA nu.

Idag träffade jag Felicia och Alex för en lunch på stan, Nancys såklart. Och sedan kollade vi runt lite i affärer. Det var verkligen på tiden att vi tre sågs. Jag handlade en klänning/blus på VILA och en liten almanacka. Nu har jag ganska många nya saker i min garderob, dags att hålla i pengarna lite nu kanske. Men jag har redan lagt över en hel del till mitt sparkonto visserligen. Men det som är kvar ska ju räcka till 27e oktober.

Alex från idag i en mössa som hon fyndade ;)

Jag har varit så himla trött efter jobbdagarna den här veckan därav bristen på bloggande. Och nu har jag precis sett klart på Idol, mina favoriter är Alice och Daniel och båda gick vidare till fredagsfinalerna. Nu lär jag slockna vilken sekund som helst.

Och Olle och Linnea. Måste jag ju tillägga. Och Elin och Minnah. Många favoriter...