Liz

Usch. Jag hatar döden. Jag vill inte stå vid en sjuksäng en gång till och inte veta om det är sista gången man ser personen som ligger där. Döden är hemsk och det är hemskt att man ska vara så sjuk att man bara ligger där. Bara ligger där och lider och väntar på att dö, i princip. Min bortgågne farfars sambo har ingen släkt som hon har kontakt med. Det är bara vi (min familj) som bryr oss om henne. Nu ligger hon ganska risigt till, man vet inte om hon överlever natten. Så innan vi gick ner på stan idag var jag förbi sjukhuset. Och sa hejdå. ''Hejdå, vi ses igen, visst?''. Hon är över åttio och har fått lunginflammation och har inga höga odds. Jag håller tummarna. Vet dock inte för vad. Eller, självklart för att hon ska bli frisk, men mest för att hon ska få sluta lida. Hur det än löser sig.

Jag är så trött på att folk bara dör runt omkring mig.. Det gör ju ont.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback