Camilla

Jag slog precis in datorn i min läpp. Det gjorde svinigt ont. Så ont att en massa tårar började rinna. Så nu sitter jag här med ranigt ansikte. Hur lyckas man? Jag kommer få en jävla fläskläpp.....

Jag känner mig trött och retlig. Och jävla varm. Usch va irriterad jag är på det här jävla helvetes rummet. Det är ju antingen så kallt så man huttrar eller så varmt så man får svettningar i hjärnan.

Och humöret blir ju inte bättre av att vädert sucks. Verkligen deprimerande. Det kom lite snö idag såg jag, den snön var snö tills den nådde marken då blev den vatten och sen försvann den helt.. Jag gick hem i det där jävla vädret. Som tur var fick jag sällskap av Helena, som jobbar på avdelningen där jag jobbar just nu. Vi pratade om min huvuduvärk och kom in på min sprutfobi. Det är nog svårt att fatta för någon som inte har det, vad det är som är läskigt. Men när jag beskrev det för en sjuksköterska för ett tag sedan så sa hon att hon hade hört andra som hade det beskriva det på samma sätt. Och liksom, vissa är rädda för ormar, andra spindlar, andra för att vara instängda i små utrymmen. Det tycker ju jag är konstigt hur man kan vara så rädd för tex. ormar, men jag fattar ju. Att det är så och jag förstår rädslan.

Ibland tänker jag att det kanske inte är så farligt? Att ta en spruta. Så då börjar jag tänka att jag tar en. Känner hur kroppen fylls med typ panik. Eller en speicell känsla iaf. Och jag börjar vrida på mig..  Nej usch, det är som det är.

Alice hade med sig en Nalle till dagis idag....
Alice - Det här är min nalle.
Jag - En sån där nalle hade jag också när jag var liten
Alice - .... Jag är inte liten? Jag är tre! (förnärmad)

Haha... sötnos. Nej tre är aboslut inte litet..... ;)