Juletid
Åh jag älskar julen och julpynt och mysfaktorn som uppstår. Vad jag hatar däremot är träningsvärk i tusen år, migrän på praktiken och iskallt väder.. Fyfan vad det är vidrigt att ha migränhuvudvärk när man ska försöka hänga med i allting och verka pigg och allert. Jag ville verkligen bara lägga mig ner på golvet och gråta idag, eller kanske helst springa därifrån först. Flera gånger var det så jävligt att jag började svettas och blev helt darrig. Jävla huvud alltså. Så om min träningsvärk skulle kunna vara över till imorgon iallafall så har jag ett poblem mindre. På grund av omständigheter ska jag både imorgon, fredag och måndag gå med tre olika andra handledare än min riktiga handledare. Så det blir ju spännande och flängigt, att gå med fyra olika handledare inom loppet av fyra praktikdagar, haha. Den här dagen började förresten med att en liten dement tant hade sju olika blodprovsrör som behövde fyllas, vilket de inte hade lyckats med igår eller inatt (på grunda av att hon vägrade typ). Jag som ääälskar att sticka tog på mig utmaningen och allt gick galant, varpå jag fick världens beröm av läkarna som jublade på ronden sedan, och växte några cm! Är så jäkla glad över mitt extrajobbande på provtagningen. För övrigt verkar avdelningen ganska lung och det verkar vara väldigt trevlig personal. Min handledare är blod, 30 år och från Södertälje. Minns inte om jag skrivit att jag är på en avdelning som utreder demens. Patienterna kommer alltså ditför det och stannar tills utredningen är färdig. Det är lite kul då det är väldigt olikt vad man varit på förut, och man lär sig nog mycket om dementa och hur man ska bemöta dessa vilket är bra då man stöter på dessa överallt inom vården. När alla vi som ska vara på olika avdelningar på Huddinge hade intro igår så nämnde hon som höll i det att man skulle vara glad om man hamnat på vår avdelning eftersom det skulle bli mycket lärorikt. Så hoppas på det! Jämför man med hematologen som jag var på i våras är det otroligt annorlunda, där var tempot dödshögt, de flesta inneliggande hade cancer och flera gånger om dagen gavs det massa saker intravenöst: blod, cytostatika, dropp, smärtlindrande, stamceller, antibiotika med mera samt tusen tabletter och annat. Där var det bara att köra för att hinna med att ge allt till alla patienter i tid, vilket ändå aldrig gick. Här är det tabletter, se om de söta tanterna och gubbarna och väldigt mycket planering kring patienten. Alla är dock inte söta, finns en riktigt butter herre som ryter och ryter, skulle inte bli förvånad om man åkte på en snyting där. Alla får ha larm eftersom dementa många gånger kan bli aggressiva och irritabla. Känns ibland lite som att vara tillbaka på psyk. Hur som helst blir det nog bra, om jag bra slipper ha migrän de nästkommande bestående dagarna. Och jag har pusslat med mitt schema så jag får vara ledig över jul och nyår, de är så schyssta och förstående.
Kommentarer
Trackback